KORT HISTORIA OM

J.P. JOHANSSON

En kall måndagsmorgon den 12 December 1853 hördes de första barnskriken från en backstuga kallad Stôppatorpet, tillhörande Fötene-Nolgården i Vårgårda kommun. Johan Petter hade kommit till världen först i en syskonskara som senare skulle bestå av sju syskon.

Föräldrarna Johannes Johansson-Juhlin (1826-1904) och Christina Bryngelsdotter (1830-1922) emigrerade senare till USA samma år som Johan Petter hade fullt upp med sitt första patent i Eskilstuna, en smörjkopp som tillverkades för Munktells 1883. Totalt skulle det senare bli 110st registrerade patent på Patentverket.

Johan Petters resa började dock i folkskola där han gick mellan 7 och 12 års ålder, men han gick bara i skolan varannan dag och däremellan fick han arbeta. Innan Johan Petter påbörjade sin långa karriär inom verkstadsindustrin så hann han  prova på en hel del andra yrken. J.P. arbetade som vallpojke, lilldräng, kultorvhantlangare, eldare, järnvägsrallare, nithantlangare, nitvärmare, lokomobilmontör, smidesmästare, maskinuppsättare, ritare, konstruktör, avsynare, resemontör, värmeinstallatör och elinstallatör innan han så småningom landade i fabrikörs- och senare direktörsstolen. Han hade minst sagt samlat på sig en gedigen erfarenhet. 

År 1881 gifte han sig med Ingrid Matilda Johansson (1857 – 1914) och 5 år senare etablerade han sig som företagare i Enköping när han hyrde smedjan vid Gustav Adolfs plan. Året därefter gick flyttlasset till Fanna, 3.5km från Enköpings centrum och företaget, Enköpings Mekaniska Verkstad grundades.

Därefter startade resan som la grunden för Bahco, nedan har vi samlat lite mer information om fler viktiga årtal och händelser i J.P. Johanssons liv.

1873

Rallare vid järnvägsbygget Hallsberg-Mjölby på hösten, därefter rallare vid SWB-bygget Västerås-Kolbäck. Där arbetade han med efterjusteringar vid Långängskrogen mellan Västerås och Dingtuna. Han bodde då i rusthåll nr 112 i Ytterhälla hos soldaten Carl Erik Wickholm-Ytterholm och dennes familj.

1874-76

Anställd vid Munktells i Eskilstuna, först som nithållare, därpå som nitvärmare och sedan som lokomobiluppsättare.

1877

Smidesmästare vid Hagbyholm i Irsta. Praktiserade en kort tid vid Västerås Mek. Verk., där han bland annat färdigställde skärapparater för slåttermaskiner till utställningen i Paris 1878.

1878-1886

Avsynare, resemontör, ritare och uppfinnare vid Munktells, där J.P. konstruerade talg- och smörjkoppar (patent reg.) till cylindrar. Hösten 1881 deltog han vid installationen av den första elektriska gatubelysningen i Sverige, det var i Stockholm. J.P. skötte lokomobilen som drog generatorn. Han installerade centralfängelsets (Långholmen) första värmeledning. ”Satt på Långholmen i 3 månader, men inte i någon cell”, lär han själv ha sagt.

1881

(27/11) Gifte sig med en småländska från Björnasjö, Oskars församling i Kalmar län, Ingrid Matilda Johansson (1857 – 1914).

1886

3 Juli. Hyrde smedjan vid Gustav Adolfs plan och etablerade sig som egen företagare i Enköping.

1887

8 November. Flyttade till stadsdelen Fanna 3,5 km öster om stadens centrum, startade Enköpings Mekaniska Verkstad och bosatte sig i Villa Fridhem. Gjorde en revolutionerande nykonstruktion till tröskverk.

1888

Uppfann den ställbara rörtången, patenterad 17 augusti.

1890

Framställde klövernötningsmaskinen, ett effektivt jordbruksredskap.

1891

Invald i Svenska Uppfinnareföreningen. Vid invalet höll han föredrag om klövernötningsmaskinen.

1891

Erhöll på hösten patent på en ställbar skrufnyckel med två rörliga käftar.

1892

Utvecklade denna genom att göra den ena av käftarna fast och anpassa verktygets utformning därefter. Skiftnyckeln, nu definitivt uppfunnen, tilläggspatentregistrerades den 11 maj.

1892

J.P. gav B.A. Hjorth ensamrätt på verktygsförsäljning och tillsammans med Frans W Lindqvists uppfinning, fotogenköket med varumärket ”Primus”, fördes båda dessa uppfinningar ut på världsmarknaden.

1902

Bildades Enköpings Mekaniska Verkstad AB. B.A. Hjorth näst störste aktieägare.

1905

Villa Fannalund klart för inflyttning.

1909

Sockertången med fjäder o gripklo, registrerad
3 februari. Den uppfann J.P. efter det att han en dag kommit in i köket, grävt med lortiga fingrar i sockerskålen och fått en mild tillsägelse av sin fru.

1914

Enköpings Mekaniska Verkstads AB sammanslogs med AB Enköpings Maskinfabrik. Firmanamnet blev AB Enköpings Verkstäder med J.P. som VD.

1916

Företaget ombildades till dotterbolag under försäljningsfirman. Intressenten och styrelseledamoten Hjorth övertog ledarskapet tillsammans med J.P.’s son Hannes Brynge (1888 – 1972), som två år tidigare tagit civilingenjörexamen. Aktiestockens värde: 1,4 milj.

1916

J.P. var nu 62 år och vistades ca 3 månader i USA, där han bland annat uppsökte sin 86-åriga moder.

Vid hemkomsten återupptog J.P. verksamheten på heltid som uppfinnare och nykonstruktör.

1919

J.P. blev färdig med utvecklingen av den s k Triplex-pendeln med svängande belysning från rörlig arm. Syftet var att förbättra förhållandena i arbetslokaler på sjukhus, kontor m m. Triplexfabriken uppfördes i Fanna.

1923

Piprensaren uppfanns av J.P. och P.G. Salwén. Patent nr 58293.

1928

Uppfann det genialiska dörrknäppet, till bl a skåpdörrar. Fabrikationen påbörjades ett år senare.

1940

J.P.’s sista uppfinning, en lampställare till Triplex-pendeln, patentregistrerad den 22 augusti.

1943

J.P. Johansson avled i augusti och är begravd på Vårfrukyrkans begravningsplats i Enköping.